Om Bluebell Petite

Där barndomens fantasi blommar Bluebell började långt innan det hade ett namn. Som barn växte jag upp med en skog som min bakgård — en plats som kändes mindre som träd och jord och mer som en förtrollad skog. Jag tillbringade timmar med att vandra under grenarna, övertygad om att varje prassel dolde en hemlighet och varje glänta var en dörr till något magiskt. Skogen var där min fantasi levde fritt. Varje fallna gren blev en trollstav, varje solfläck en scen, varje blåklocka en liten skatt. År senare, när min dotter Rose började klä sig i mina kläder, såg jag samma gnista i henne. Sättet hon snurrade, sättet hon talade med sin mjuka "sjöjungfruröst", sättet hon förvandlades till en älva med inget mer än ett band eller en rosett — det fick alla de barndomsminnena att komma rusande tillbaka. Att se henne leka påminde mig om hur kraftfull fantasi är, och hur de minsta sakerna kan få ett barn att känna sig extraordinärt. Bluebell föddes ur den kopplingen mellan min barndom och hennes — en bro mellan generationer av låtsaslekar.Läs deras berättelse